fredag, september 23, 2005

Följande

filmer känner jag att jag måste se. Vad har hänt? Jag brukar ju se alla filmer innan alla andra? Jag har tappat stinget.

CorpseBride- ok, den har inte ens kommit ut än.
ZoZo- tänkt se den hur länge som helst. Åtminstone sen jag hörde talas om den.
Kalle och chokladfabriken- Tim Burton och Johnny Depp. Igen.
Liftarens guide till galaxen- Tja, jag har läst boken tre gånger. Det är dags att tillfredsställa nörden inom mig. Även om filmen inte ens kan komma i närheten av boken så måste jag se den.
Lars von Triers Manderlay (svensk sida titta här), den andra delen i den trevliga trilogin om drömmarnas land som inleddes med den av mig konstant hyllade Dogville.
Broken Flowers- underbara Bill Murray.

Ok. That's a start anyway.
Fylla på och checkas i med tiden.
Nu ska jag till Mamnett och färga hår samt äta god mat. Hoppas denna dag fortsätter i samma trevliga sinnesstämning som den börjat. Går runt med ett mysigt MonaLisa-leende på läpparna.

söndag, september 04, 2005

Allt

Allt är bara så jobbigt ibland. Sönderstressad innan hösten ens kommit till stan. Mobilen viskar, påsar glöms i ena affären, väskan i nästa. Ytterst olikt mig och det gör mig riktigt rädd. Psykiskt välmående är inte direkt det som går igen i min släkt. Vi kan knappast skryta med en lång rad av starka, välmående män och kvinnor. Depression, utbrändhet och schizofreni.

Jag vill må bra. Jag vill vara kär. Jag vill vara lycklig. Jag vill inse att lycka inte är att köpa ett par skor. Jag vill ta mina poäng. Jag vill kunna ta 44 poäng den här hösten utan att dö ung. Jag vill inse att jag inte kan ta 44 poäng utan antagligen kommer stupa halvvägs.

Vadå jag vill? Varför inte leva i nuet? Ta emot det dagen har att erbjuda. Intressanta föreläsningar, småfåglar som kvittrar, skator som låter konstigt, måsar som anfaller. Sluta tänka så kanske sömnen kommer. De människor jag träffat som mår riktigt bra är av två kategorier:

1) De som inte tänker. Överhuvudtaget. Därmed inte sagt att de är korkade, men de reflekterar inte direkt över nuet, framtiden och det som varit. Jag har en sådan vän. Eller kanske en och en halv.
2) De som tänker mycket men är av den lite mer flummiga sorten. Allt har en mening, allt de gör ska ha en mening om än en metaforisk sådan. Inte äta för ätandets skull, utan äta för att det faktiskt har någon form av betydelse. Kanske kan kallas för hippies men finns verkligen sådana idag?

Och jag då?
Jag tillhör bara kategorin som tänker alldeles för mycket och hoppas att alla mina problem ska lösas med lite mer pengar. Kategorin som egentligen vill göra sig av med allt och dra iväg någonstans och se vad som händer där men som är alldeles för jävla feg. Nej, jag hatar inte mig själv. Jag är bara övertygad om att världen har mer att erbjuda. Den kategorin som läser modebloggarna men egentligen tycker det är riktigt sorgligt att alla ser likadana ut. Att skönhet sitter i första, ytliga intrycket. Jag måste ärligt talat hitta mig själv. Har fastnat någonstans mittemellan: Vad kommer alla andra att tycka? och Intellektet är det viktigaste som finns. Vad jag nu menar med det.

Tror det kallas weltschmerz. Eller något liknande. Denna hisnande känsla när man inser att att ens egen existens, det man kallar för JAG inte betyder ett dugg, egentligen. För en nära krets bestående av familj och vänner är jag viktig. Men för världen? Kommer jag förändra världen? Knappast.

Vilken kategori är du?

fredag, september 02, 2005

Testfreak

Jahaja. Från OKCupid denna gång, vilken är din LoverStyle?

The Carnal Lover
50% partner focus, 66% aggressiveness, 60% adventurousness Based on the results of this test, it is highly likely that:

You prefer your romance and love to wild and daring rather than typical or boring, you would rather pursue than be pursued and, when it comes to physical love, you concentrate more on enjoying the experience rather than worrying about your performance.

This places you in the Lover Style of: The Carnal Lover.

The Carnal Lover is a wonderful Lover Style, though it is often confused with terms like "player" or even "slut."
The Carnal Lover is not necessarily either of those things (though sometimes is) but is instead a lover of life, romance and pleasure. The Carnal Lover is a treasure to find, though can sometimes be difficult to keep happy once found, because a Carnal Lover often loves a variety-filled life.

In terms of physical love, the Carnal Lover tends to be dynamic and driven, and can therefore be quite pleasurable. Given the right motivation, and the right lover, the Carnal Lover can be a delight in bed.

Best Compatibility can probably be found with: The Surprising Lover (most of all) or the Devoted Lover, or the Liberated Lover.

Congratulations!

torsdag, september 01, 2005

Idel solsken

Fantastiskt, FANTASTISKT väder ute idag. Umgåtts med mamsen, promenerat runt Lilla Essingen, tagit en islatte med vaniljglass på Molto och träffat på en klasskamrat (nåja, kamrat var väl att ta i..) från mellanstadietiden som bestämt hävdade att jag ser exakt likadan ut deprimerande nog, jag som kämpar för att ändra mitt utseende med jämna mellanrum. Traskat runt lite till och tittat på tyger här och där. Inga fynd för min del även om Hemtex hade sanslöst billiga gardiner.

Borde väl sätta mig och plugga lite kanske, framförallt pedagogik. Jag som hellre vill läsa "Cognitive psychology and its implications", den lockar mig så mycket mer. Suck. Men vad är väl en bal på slottet? Trodde jag skulle vara rätt ensam på pedagogiken (just eftersom jag läser fortsättningskursen) från min ordinarie utbildning, men vi var säkerligen hälften av den totala mängden studenter på denna delkurs eftersom vi är blandat grundkurs, fortsättning, PAO osv. Och delkursen är väl minst sagt inte någon jag tror att den vanliga pedagogikstuderande väljer i första hand. Däremot är den ett ganska naturligt val för oss som läser IT.

Att läsa nyheter gör väl ingen glad idag. Skottlossning hindrar evakuering skanderar DN. Fruktansvärt. Plundrare som hindrar andra från att bli räddade? Det är ju vidrigt. Snacka om att katastrofen tagit fram det sämsta hos somliga. Jag försöker förstå känslan av att med stor sannolikhet finna det som varit ens hem totalt förstört. Bara tanken "nej, vi kommer inte kunna komma tillbaka till vår hemstad på flera år, kanske aldrig mer" är ju ofattbar.

Mer tragikomiskt är det väl med morden som håller på att klaras upp i Finland. Min pappa har berättat att ingen fick tälta eller vistas utomhus kvällstid (mest på föräldrars begäran skulle jag tro..) efter att morden hade skett. Dessutom blev de hotade med "tältmördaren" om de inte var lydiga. I Finland preskriberas aldrig mord, och så borde det vara i detta land också. Varför ska 25 år i eventuell frihet vara detsamma som att straffas för ett mord? Nej, bort med dessa fasoner. Men, men. Mycket som är sorgligt här i världen. Stod och höll i Traci Lords bok: Nattens barn idag men lät den vara eftersom jag verkligen inte har tid för annan litteratur än plugglitteraturen framöver. Det är en tragisk historia. En annan tragisk historia är att människor som Joakim Posener ens får släppa en bok. Herregud, tjäna pengar på att berätta om hur han eventuellt stal pengar? Vidrigt. Den kommer jag varken läsa eller köpa i ren protest. Nej, han är inte dömd, jag vet. Men jag tänker inte köpa boken ändå.

Hm. Vad kan el televisor tänkas erbjuda ikväll? Aha! Du är vad du äterTV3 med miniminimänniskan
Gillian McKeith. Hur kort är hon egentligen? Jag fascineras varje program. Och önskar att jag kunde äta böner och linser utan att vara övertygad om att jag går en långsam död till mötes.

Nej, plugga var det. Inte sitta här och blogga.