Ser man på!

Sverige är visst ett starkt märke, nationsmässigt sett. Citat från http://www.sweden.se/templates/cs/News____12055.aspx (20050527): Few other countries manage to maintain such a healthy balance between basic reassurance and a touch of vibrancy, adventure and youthful spirit. Spännande. Omvärlden verkar ha en annan bild av vårt land än vad vi, invånarna, har. Eller är det inte så? Kanske tycker vi att Sverige är ett väldigt bra land, tryggt och säkert? Jag känner mig inte ens särskilt rädd när jag går igenom Rålis sent på kvällarna även om jag skyndar på stegen en aning. Ändå känns det alltid som någon måste bli syndabock när något händer. DN har haft en intressant artikelserie om trygghet, min favoritartikel finns här. Vi är vana vid att allt fungerar, att vår sjukvård är överlägsen (nåja) och att all tänkbar service finns tillgänglig nästan när som helst. Därför blir nog smällen desto svårare att ta när något väl händer. Varför ska inte all denna utmärkta sjukvård hjälpa just mig eller mina närstående? Det måste ju vara någons fel. Men det tillhör den mänskliga naturen att vilja skylla på någon eller något. Jag kan tänka mig att i länder där sjukvård inte är det kanske inte lika självklart att hitta en enskild person att skylla på när det finns en hel samhällsstruktur att anklaga. Men vad vet jag.